En gåva definieras juridiskt som en egendom som frivilligt ges bort och som har ett värde för mottagaren. Detta innebär att givaren avser att ge bort egendomen utan förväntan om att få något tillbaka. Gåvan måste ha ett verkligt värde för att det ska räknas som en förmögenhetsöverföring, vilket skiljer den från ett lån där det finns en förväntan om återbetalning.
Ett gåvobrev fungerar som ett bevis på att en ägodel har bytt ägare. Även om det inte alltid är ett lagkrav, är det rekommenderat att skriva ett gåvobrev för gåvor av större värde. Detta skapar trygghet för både givaren och mottagaren, eftersom det tydligt fastställer villkoren för gåvan.
Om du som förälder ger en gåva till ett av dina barn, betraktas det som ett förskott på arvet. Därför måste gåvans värde dras av från barnets framtida arv.
Normalt är det gåvans värde vid överlåtelsen som ska dras av. Det kan därför vara klokt att värdera till exempel en fastighet eller bostadsrätt innan du ger bort den.
Om du inte vill att gåvan till en bröstarvinge ska betraktas som ett förskott på arv, måste detta tydligt framgå i gåvobrevet. Gåvor till någon annan än en bröstarvinge betraktas inte som förskott på arv.
När det gäller gåvor av lös egendom, såsom pengar, föremål eller värdepapper, är det inte ett lagkrav att ha ett gåvobrev. Trots detta rekommenderas det starkt att upprätta ett gåvobrev vid överlåtelse av gåvor av större värde, oavsett om det rör sig om fast eller lös egendom.
Ett gåvobrev ger trygghet både för givaren och mottagaren. Dessutom ger det möjlighet att specificera särskilda villkor för gåvan i avtalet.
Vid gåvor mellan makar gäller i princip samma regler som för vilka personer som helst. Skillnaden är att om du vill ge bort en del av en fastighet eller bostadsrätt till din make/maka måste gåvobrevet registreras hos Skatteverket.
För gåvor mellan sambor gäller samma regler som för gåvor mellan vem som helst. Då behöver du alltså inte registrera gåvan hos Skatteverket.
Digitaliseringsinitiativet
